Krav och konsekvenser
Första gången Morgan i Kriget är slut fick krav på sig från vuxenvärlden var när han kom till familjen Alling. Han fick ta konsekvensen av sitt handlande (att han slängde ut hockeyspelet och ingen annan plockade in det åt honom) själv, vilket också i förlängningen gav honom honom möjligheten att vara behövd. Hans handlande behövdes för att de skulle kunna spela nästa gång. På olika sätt blev han i familjen Alling inbjuden i en gemenskap som gav mer än tak över huvudet och mat. En gemenskap kräver deltagande. Deltagande och gemenskap ligger en nivå högre på Maslows behovstrappa kring vad vi människor behöver för att må bra. Vi behöver bli sedda och vi har behov av att vara behövda.
I det kategoriska perspektivet i specialpedagogiken fokuseras det på elevens problem och svårigheter, dessa som ska kompenseras för. Exempelvis i kapitlet Livet i en särskild undervisningsgrupp av Eva Hjörne så visas en skolsituation där elever med särskild problematik tagits ur övriga klasser och bildat en enhet utifrån ett visst diagnoskriterium och undervisats utifrån denna diagnos, oavsett om de i alla avseenden hade dessa svårigheter eller tvärtom hade starkare färdigheter inom vissa ämnen. De har kategoriserats utifrån denna mall, på samma vis som Morgan kategoriserades i sin skolmiljö som den bråkiga ungen, och exkluderades därigenom från gemenskapen, gemenskapen som enligt Maslow är viktig på behovstrappan. Antagligen kan en ny gemenskap sedemera finnas exempelvis i den nya klassen, eller bland andra bråkiga barn, men för att leva upp till den gemenskapen krävs att man fortsätter följa den mall man blivit placerad i.
Alla barn söker uppmärksamhet och bekräftelse, det är en del av vår utveckling.
När ett barn får huvuddelen av sin uppmärksamhet pga felaktigt beteende blir detta en ond cirkel som blir svår att bryta. (http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2011/01/13/utagerande-barn-fungerar-askledare) Vi kan ha svårt att se varför ett barn bråkar, vi kan själva som vuxna bli triggade av bråken och dessutom kan bråken störa övriga elever i ett klassrum.
Det Allings pappa i boken gjorde när Morgan var frustrerad och utagerande var framförallt att förhålla sig lugn, vänta ut och därefter finnas där. Bo Hejlskov är en leg. pskolog som skrivit mycket om LågAffektivt Bemötande, vilket till viss del innefattar just vad Allings pappa gjorde i dessa situationer, och är ett aktuellt sätt idag inom all typ av verksamhet med barn men särskilt inom de områden som berör specialpedagogiken. Den återkopplar till Maslows behovstrappa. Alla barn oavsett känslor, styrkor och svårigheter har behov av delaktighet och gemenskap. All barn har rätt till en skola där hänsyn tas till elevers olika behov och där barnets bästa sätts i fokus. (FNs barnkonvention 1989, skollagen 1kap. 4§)
Så enkelt och så självklart och samtidigt så svårt och komplext.
Vad gör man när ett barn lever rövare lektion efter lektion och stör de andra elerna, kanske förstår skolmaterial och hotar läraren?
Vad gör man med eleven som sitter tyst under skoldagen och kämpar för att hänga med men sedan enligt föräldrarna brister i affekt hemma pga en stressad skolmiljö?
Referenser:
Eva Hjörne (Livet i en särskild undervisningsklass) Anna-Lena Eriksson Gustavsson Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan Författarna och studentlitteratur 2011 Lund
Hwang och Nilsson Utvecklingspsykologi Natur och Kultur 2011 Stockholm
Lisa Asp-Onsjö Specialpedagogik i en skola för alla Lundgren, Säljö Lärande Skola Bildning Natur och Kultur 2012 Stockholm
Elektroniskt:
http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2011/01/13/utagerande-barn-fungerar-askledare hämtad 15/11
http://www.hejlskov.se/lowarousal.html hämtad 15/11http://psykologi.ifokus.se/articles/4d715076b9cb46223306281f-mazlows-behovstrappa hämtad 15/11
Så bra uttryckt "Så enkelt och så självklart och samtidigt så svårt och komplext", precis som jag också känner. När vi sitter här och pratar om det kan det kännas hur enkelt och självklart som helst. När vi sedan kommer ut i verkligheten kommer det att vara en helt annan sak, svårt och komplext. Vi ska hantera den här eleven samtidigt som vi kanske har 29 andra som har sina egna behov. Tänker man dessutom på hur många gånger Morgan fick byta skola blir det ännu svårare då varje lärare inte får vara med och följa utveckling och eventuella framsteg.
SvaraRaderaSnyggt och bra skrivit! Detta är ju en viktig punkt inom skolan som jag tror är väldigt svår att greppa och förhålla sig till, hur ska man reagera, vad ska man göra osv. I teorin känns det som de förenklar verkligheten. Som ovanstående skriver tror jag det är viktigt att följa elevens utveckling och framsteg för att enklare kunna lägga upp en bra plan och om det behövs framkalla åtgärdsprogram för individen som har det svårt för sig och är den "bråkiga" i klassen.
SvaraRaderaTack o hej från mig
Dina frågeställningar utgör ju grunden i allt vi kommer att stöta på ute i klassrummen, hur ska vi göra med de enskilda eleverna som inte passar in i mallen för hur "normala" barn beter och lär sig? Hur ska vi kunna anpassa utbildningen och se till att alla får den kunskap som behövs med sig ut i livet? Jag tror och hoppas att vi har med oss dessa frågor när vi ska undervisa och att vi inte är rädda för att be om hjälp och stöd när det behövs, i klassrummet eller med enskilda individer. Att behålla ett lugn och prova olika metoder för att till sist förhoppningsvis komma fram till något som fungerar. Att visa att vi finns där och att vi inte ger upp, att ställa krav och förvänta sig ansvar. Att förstå att alla elever visar sin frustration eller behov av uppmärksamhet och bekräftelse på olika sätt och att vi inte dömer ut något av sättet som vi stöter på, det finns inga rätt eller fel när det handlar om barns sätt att visa känslor. Att vi är medvetna om vad som kan vänta oss när vi kommer ut i arbetslivet är ju att ligga ett litet steg före och man kan ju hoppas att det är det som gör oss till utmärkta pedagoger istället för bara pedagoger.
SvaraRaderaIntressanta frågor! Jag hoppas att vi efter denna utbildning kommer få med oss mycket ang detta. Att alla barn har sina svårigheter och olika svagheter/styrkor. jag tror vi kommer få ett tuff yrkesroll som lärare, att handskas med barn som har svårigheter och samtidigt ta hand om de barnen som har det relativ lätt i skolan. det blir en utmaning som jag tror att vi alla här på Lärarprogrammet kommer uppleva tufft men också otroligt spännande. Jag själv har en förhoppning om att min bild hur skolan ser ut idag mot när jag gick i den kommer förändras. Jag gick igenom hela skolan utan att en enda lärare såg/ ville ta tag i mina svårigheter. först när jag började läsa på komvux så upptäcktes mina inlärningssvårigheter, det var då jag kände att nu vill jag vara med och förändra, inget barn ska få gå i skolan och känna sig värdelös mer.
SvaraRaderaAlla barn har rätt till en bra skolgång!!!!
Vad gör man när ett barn lever rövare i klassrummet? Detta kommer vi alla att få vara med om är jag övertygad om. Barn med speciella behov kommer vi alla att stöta på. Frågan om hur gör man är en väldigt bra fråga att ställa sig. Det finns nog enormt många svar på den frågan beroende på hur situation och vem det är som lever rövare. Det finns alltid en orsak till att elever beter sig som de gör i ett klassrum. T.ex. någon typ av funktionsnedsättning som gör att eleven inte hänger med på vad som ska göras i klassrummet, brister i uppmärksamhet, brister i koncentration, har det kanske jobbigt hemma, har fått en stämpel av de andra klasskamraterna att vara klassens pajas och gör då detta för att bli accepterad av de andra. Detta var bara några av de orsakerna som jag kunde komma på, det finns som sagt säkert många fler.
SvaraRaderaIntressant att du tog upp detta som är väldigt aktuellt i dagens skola.
Bra skrivit! Har själv diskuterat Morgans skolsituation i vår blogg men tog aldrig upp delen som du beskrivit med krav. Det är givetvis en viktig aspekt att lägga märke till och som man faktiskt vet påverkar barnet oerhört mycket. I och med att man får ta ansvar växer också självbilden och därmed respekten för sig själv, att man betyder något.
SvaraRaderaHåller även med om att elever med svårigheter ofta endast får uppmärksamhet på grund av att de är "stökiga" eller "jobbiga", tror det är särskilt viktigt att uppmärksamma och bekräfta just dessa elever vid andra tillfällen. Detta för att bygga upp en bättre självbild hos individen.
Intressant inlägg, läs gärna mitt inlägg om våra diskussioner kring boken: http://superbloggare.blogspot.se/2016/11/kriget-ar-slut.html
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVad vi kommer att mötas av är det ingen som vet. Vi kommer inte kunna föreställa oss alla situationer vi kommer stå inför. Men det är viktigt att anpassa efter individernas behov. Vi måste våga ta hjälp av lärarkollegor, specialpedagoger m.fl. för att lösa situationer som är över våra huvuden. Lärarens roll i denna situationen är att försöka finna orsaken till varför eleven beter sig som den gör, vad är det som ligger bakom. Det gäller att möta eleven, skapa ett förtroende och få den att känna sig betydelsefull. Att skapa en dialog med elev samt vårdnadshavare vid behov är en viktig del för att kunna lösa problemen. Det kan vara att man kommer överens med eleven att t.ex. skapa tecken eller liknande för att kommunicera när eleven kanske behöver en paus eller inte vill visa att hen inte förstår. Tecknet kan då vara en trygghet för eleven utan att de andra eleverna i klassen märker av detta.
SvaraRaderaStämmer jättebra!! Trygghet för eleven är viktigt, skapa en lärande miljö.
SvaraRadera