När jag började läsa om de teoretiska perspektiven och hur de påverkar och vårt lärande drogs mina tankar till filmen Tarzan. I hans liv blir han påverkad av många av de perspektiv som finns om vårt lärande.
Genom att hans "mamma" gorillan tar hand om honom uppfyller hon de flesta stegen som finns inom de humanistiska perspektivets behovstrappa. Hon ger honom mat och skapar trygghet. Genom detta får han kärlek och gemenskap och får vänner. Han kämpar som i det humanistiska perspektivet efter att uppnå sitt bästa jag och genom att han dödar leoparden får han uppskattning av alfahanen och kan med hjälp av detta nå högsta steget i behovstrappan, självförverkling - Nå sitt bästa jag.
Då Tarzan uppfostras av gorillor är det genom deras syn som Tarzan lär sig vad som är rätt och fel. De ger honom negativ feedback om han gör fel, vilket gör att han inte gör om det och tvärtom för positivt beteende. Hans medfödda mänskliga beteenden har ingen vikt här utan han lär sig uppföra sig som en gorilla. - Behaviorism
Tarzan bli påverkad av den grupp och den kultur han växer upp i vilket förklaras i det sociokulturella perspektivet. Genom att imitera, internalisera och samarbeta lär han sig att vara som övriga gruppen. Men han är även en individ som påverkar gruppen. Att vara en del av en grupp behöver inte alltid betyda att man är som de andra i gruppen.
Och det är här det biologiska perspektivet kommer in i Tarzans liv. Att vi är som slavar under vår biologi. Även fast Tarzan uppfostras och lever tillsammans med gorillor är det ändå något inom honom som säger att han är annorlunda.
Så när Tarzan träffar Jane och upptäcker att de ser lika ut ställer det till sig i hans kognitiva schema. Han upplever något nytt som blir ett nytt intryck som leder till en ny känsla och tanke. Han påbörjar här ett aktivt tänkande för att påverka sitt kognitiva schema.
I samspelet med Jane skapas ett nytt språk. Hon lär honom nya tecken. Som Vygotskji sade så sker här ett samspel med Jane som ger Tarzan möjlighet till en högre mental process. Med hjälp av henne kan han sätta ord på sina tankar och de löser tillsammans problem. På samma sätt som Tarzan lärde sig av gorillorna lär han sig nu av Jane genom att imitera, internalisera och samarbeta. Hans egocentriska tal börjar växa fram.
Det jag återspeglar här genom filmen Tarzan är något jag själv har upplevt. Att man lärt sig något i en grupp och trott att jag nått mitt "bästa jag" just då Sedan har saker hänt som gör att mitt kognitiva schema skakats om, vilket göra att man hamnar i obalans i "bästa jaget"
Är detta något som pågår genom hela livet? Hittar man någonsin sitt bästa jag? Eller är det bra att det kognitiva schemat ibland får sig en tankeställare?
Referenser:
- Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur
