Vilken lärandemetod ska jag använda mig av? Åt vilket perspektiv kommer min undervisning luta åt och lutar det bara åt ett perspektiv? Hur får jag in värdegrundsarbetet och fostran till demokrati?
Frågorna är många.
Men med hjälp av vissa blogginlägg, arbeten, litteratur, föreläsningar och mina egna reflektioner från skolan nu som förr, så har bilden sakta börjat klarna.
I Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet, får man från början många handfasta tips och förtydliganden som inspirerar oerhört mycket. Ta bara alla ordspråk som står som inledning till de olika kapitlen. Eller hans FFK-modell som han använder vid planering, repetition och återkoppling. Vilken innebär att han får med många stora och viktiga bitar för att få eleverna just intresserade och engagerade inför lärandet.
En annan metod som verkar intressant är "Active learning", Aktivt lärande. Den skapades på 60-talet av David Kolb, m.fl. som bygger på en undervisningsmetod där elever och lärare skapar en gemensam upplevelse som används som utgångspunkt i undervisningen. Den har på senare år blivit en populär metod för att göra komplicerade ämnesområden mer lättbegripliga, öka elevernas motivation samt skapa samband mellan teori och praktik.
I metoden utvecklas ofta samarbete, kommunikation,empati, problemlösning samt analys och reflektion. Några exempel på aktiviteter är: klassdiskussioner, tänka-i-par, grupparbeten, elevdebatt, en-minuters-papper och tävlingar.
Men fungerar dessa lärandemetoder verkligen för alla elever och åldrar? Vilken ledarstil tror du passar dig bäst och varför?
/ Jeannette
Frågorna är många.
Men med hjälp av vissa blogginlägg, arbeten, litteratur, föreläsningar och mina egna reflektioner från skolan nu som förr, så har bilden sakta börjat klarna.
I Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet, får man från början många handfasta tips och förtydliganden som inspirerar oerhört mycket. Ta bara alla ordspråk som står som inledning till de olika kapitlen. Eller hans FFK-modell som han använder vid planering, repetition och återkoppling. Vilken innebär att han får med många stora och viktiga bitar för att få eleverna just intresserade och engagerade inför lärandet.
En annan metod som verkar intressant är "Active learning", Aktivt lärande. Den skapades på 60-talet av David Kolb, m.fl. som bygger på en undervisningsmetod där elever och lärare skapar en gemensam upplevelse som används som utgångspunkt i undervisningen. Den har på senare år blivit en populär metod för att göra komplicerade ämnesområden mer lättbegripliga, öka elevernas motivation samt skapa samband mellan teori och praktik.
I metoden utvecklas ofta samarbete, kommunikation,empati, problemlösning samt analys och reflektion. Några exempel på aktiviteter är: klassdiskussioner, tänka-i-par, grupparbeten, elevdebatt, en-minuters-papper och tävlingar.
Men fungerar dessa lärandemetoder verkligen för alla elever och åldrar? Vilken ledarstil tror du passar dig bäst och varför?
/ Jeannette
Nottingham, James. Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur, 2013.
http://www.laraktiv.se/index.php?option=com_content&view=article&id=707:aktivt&catid=120&Itemid=1139
Jag vill tror att aktivt lärande skulle fungera på de flesta barn i alla åldrar, man måste bara hitta rätt grej per ålder. Detta är ju den frågan som jag är mest rädd för... Hur kommer jag vara som lärare?, kommer jag kunna undervisa bra?, kommer jag vara rättvis? Är jag för snäll/sträng? Jag är rädd att jag inte hittar min ledarstil. Jag vet att mycket hamnar på rätt plats med tiden och mycket är hur är "sunt förnuft"!
SvaraRaderajag tycker att ledarstilen som Nottingham har i hans bok är väldigt bra, eftersom han försöker nå alla elever och är generellt en förebild till eleverna.Detta tror jag själv är viktigt, för ska man lära ut till eleverna är det viktigt att man visar sitt sanna jag och inte spelar någon roll. Annars kommer eleverna inte respektera dig som lärare och det kommer bli svårare att nu ut till dem. Sedan tror jag det är viktigt att hitta den balansen mellan snäll och sträng, för det känns som att de bra lärarna hittar den balansen men det är säker en sak man hittar ju mer erfarenhet man får.
SvaraRaderaDet är svåra frågor att svara på. Jag ställer liknande till mig själv och har funderat mycket på svaren utan att egentligen komma fram till något konkret. Min grundidé är att jag vill göra alla elever aktiva och tycka att det känns bra att komma till skolan, men riktigt hur jag ska uppnå det vet jag inte ännu. Jag hoppas att mina svar blir fler och tydligare under tiden jag går denna utbildning, men mycket tror jag kommer att komma då min praktiska erfarenhet växer och efter att jag har fått prova på både sånt som fungerar och sånt som inte gör det. Viktigt tror jag det är att komma ihåg att det som har gått bra i en klass inte fungerar i alla och att vi därför måste vara beredda att ändra vår undervisning så att den fungerar i just den klassen vi för tillfället befinner oss i.
SvaraRaderaNär jag tidigare arbetade inom serviceyrket och hade en ansvarsroll vara jag på tvådagars utbildning som handlade om hur man motiverade sina medarbetare till att vilja prestera, vad som motiverade dem och att de som motiverade skiljde sig och att man var tvungen att hitta det som motiverad var och en. Det jag lärde mig de dagarna känner jag att jag kommer ha nytta av som lärare, att hitta vad som motiverar eleverna att vilja lära sig.
SvaraRaderaJag tror att min stil som lärare kommer att anpassas mycket efter eleverna och deras olika behov. Kan jag då ingå i en flexibel lärarroll tro? Jag tror på att man inte innan vet hur man kommer att agera utan att man behöver lära känna sina elever först. Däremot måste man såklart ha en grundstruktur som man kan luta sig mot när man kommer ut i yrkeslivet. Jag vet dock hur jag absolut inte vill vara som lärare och det hoppas jag att jag kommer att hålla mig ifrån. Vi har nog alla minnen av de lärare från vår barndom som vi inte vill efterlikna. De som inte skulle vinna några priser för motivation eller förståelse. Och jag hoppas att om man är medveten om hur man inte vill vara att det blir lättare att vara en engagerande lärare.
SvaraRaderaJag tror det är väldigt viktigt att vara sig själv, och inte försöka spela någon slags roll. Sedan något som jag tror kommer bli svårt är att att hitta den där balansen mellan snäll och auktoritär. Man ska bygga upp en bra relation med alla elever samtidigt som man ska få eleverna att respektera dig. Skulle säga att en bra lärare är någon som lyckats med just det, att hitta den balansen. Och det är något jag hoppas jag kommer göra också.
SvaraRaderaEtt aktivt lärande tror jag också är något som fungerar väldigt bra, att alla känner sig aktiva och att man får eleverna att känna sig delaktiga.
Jag håller med många här i kommentarsfältet om att ett aktivt lärande verkar som ett vinnande koncept. Att tidigt lära eleverna att söka sin egen kunskap och själva vara medvetna om hur de lär sig bäst tror jag är viktigt. Jag kan inte minnas att jag under mina år i grundskolan någonsin fick reflektera över hur jag lär mig bäst; det gällde att hänga med i vad läraren bestämt - eller inte hänga med för vissa. Att göra eleverna medvetna om att det finns olika möjligheter tror jag är viktigt, och jag hoppas att det kommer finnas tid att ge alla den chansen!
SvaraRaderaSen håller jag med Cornelia här ovan som säger att det är viktigt att vara sig själv, även som lärare. Jag tror att om jag är säker på mina kunskaper och min förmåga att lära ut (vilket vi förhoppningsvis är efter 4 år!) så speglar sig det självförtroendet även hos mina elever.
Jag tror att många under sin tid på lärarutbildningen kommer suga i sig all information och resonera kring vad som kan vara den bästa metoden. Försöka redan nu finna hur man ska vara. Det härliga är att vi så småningom ska ut och praktisera detta och först då få se vad vi anser och vilken ledare vi faktiskt är. Jag tror att många, inklusive mig själv, oroar sig aning för mycket i det mesta kring all information vi i nuläget tar del av. Som du skriver klarnar det mesta under månadernas gång, samtidigt som man mer inser det ansvar man som lärare faktiskt har för att fylla alla bitar eleverna har rätt att få med sig till framtiden. Den biten var jag inte lika orolig för då jag tidigare arbetade i skolan utan utbildning. Och när jag tänker tillbaka fick man oftast med alla bitar av läroplanen som behövdes. Det jag har lärt är att tycker man om sina elever och visar ett genuint intresse till dem som person och deras lärande så bidrar det till något positivt. Den lärdomen tar jag alltid med mig i mina uppdrag som lärare eller pedagog. Jag har tagit del av hur lärare med en annan inställning misslyckats vid otaliga tillfällen i klasser där de lärare som visar eleverna uppskattning lyckas. De gånger jag ändå upplever en framtida osäkerhet, eftersom man alltid tvivlar då och då, så håller jag med om att Nottinghams bok gav mängder med tips och inspiration till hur lektioner kan utformas för bästa motivation och lärande i klassrummet. Det är ju så man vill pröva vissa saker på stört! För läraryrket är ju det roligaste som finns när man lär sig tillsammans med nyfikna elever!
SvaraRaderaDet är svårt att bedöma det nu vilken ledarstil man kommer ha förät man har kommit in i praktiken och träffat eleverna och se hur var och en fungerar i sin tänkande och olika syn på saker oting. jaa mkt intressant att komma med nya utmaningar och sedan lösa de tillsammans med eleverna.
SvaraRaderaDe här är något som jag själv funderar mycket på.De är svåra frågor att besvara,men samtidigt väldigt nyttigt att reflektera redan nu över tror jag. Jag är i alla fall ganska säker på att den uppfattningen jag har nu om hur jag kommer vara (eller Vill vara) som lärare säkerligen har ändrats när jag väl kommit in i lärarrollen. Ska bli väldigt intressant när vi snart ska ut på VFU och se hur man reagerar i olika situationer, även om vi får vara med och observera mycket kommer de säkert uppstå situationer där man på något sätt får ingripa. Vilket just nu känns ganska nervöst känner jag.
SvaraRadera