lördag 14 januari 2017

Föräldrasamverkan

Jag har i dagarna skolat in min dotter i en specialskola. Det har väckt många tankar och funderingar kring min framtida arbetsroll. Nu är det speciellt i specialskolor men vad kan jag ta med mig som positivt från denna inskolning vad gäller föräldrasamverkar och hur har det varit innan.

"Läraren ska samverka och fortlöpande informera föräldrarna och elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om elevens situation och därvid iaktta respekt för elevens intergritet" 
(A-L Eriksson, K Göransson, C Nihlholm, Specialpedagogisk Verksamhet i Grundskolan, 2011 s 152)  
Denna meningen hittade jag i en av våra kursböcker. Vad innebär egentligen denna mening? Vad har läraren för skyldigheter gentemot vårdnadshavare? Vilka skyldigheter har vårdnadshavare gentemot lärare?

I dagens samhälle finns mycket teknik och vi finns tillgängliga dag och natt. För att återkoppla till mitt första stycke så fick jag under ett (av sex bokade möten med nya skolan) sitta ner med resursen och mentorn och gå igenom hur upplägget är på skola, rutiner och ja praktiskt med veckomail och andra anpassningar, tolkning. När vi skulle gå fick jag schema, nummer till lärarteamet och lite andra och sist lärarens privata nummer. När jag fick det kände jag bara nej, det vill jag inte använda. Nog för att kontakt med lärare är bra. Men det finns mail. Alla nummer på skolan är till mobiler och man skickar sms då en del är döva av lärarna. 
Är det något jag som framtida lärare tänker ge ut? Nej, det tänker jag inte. Jag önskar inte vara tillgänglig jämt. Jag är lärare till ditt barn dagtid på  veckorna. Utöver den tid som finns tänker jag inte diskutera ditt barn och hur det går i skolan. Idag har alla i stort sett egen jobbmail och där svara jag mer än gärna på frågor och bokar möten. 

Bara för att det står i lagar och riktlinjer att man ska samarbeta tror jag det är viktigt sätta gränser mot föräldrarna. Man ska absolut ta hjälp av vårdnadshavare för de har största kunskapen om eleverna och deras personligheter och svårigheter. 

Denna kurs har handlat en del om olika perspektiv men kanske inte nämnt så mycket om föräldraperspektivet. Det är ju en stor del av specialpedagogik att faktiskt ha med sig föräldrarna i åtgärdsprogram och framtida planering och uppföljning. Samt även om det dyker upp något under tiden som kan behövas kontakt. Både informera och om man behöver få information om man ser kraftig förändring hos barnen. 

Summa summarum tänker jag att en öppen och ärlig dialog med klara rutiner om hur jag vill bli kontaktad och vilka gränser jag drar. 

Alla människor har en historia och det är en utmaning att hantera och respektera den. 


fredag 13 januari 2017

Seriestripp Läsförståelse










(Uppdaterad version)






I denna serie kan man se hur läraren genom tidigare erfarenhet och kunskap vet att Oskar har svårt att läsa texten i boken. Han erbjuder då att Oskar får använda datorn istället. För att öva upp Oskars läsförståelse får Oskar skriva ner lite av vad dem andra eleverna och även han hittar för fakta. Det blir då fysisk repetition av vad han läst och lärandet sker på flera sätt. I boken Lärande Skola Bildning, kapitel 10 av Lisa Asp-Onsjö, kan man läsa om synen på specialpedagogik i ett dilemma perspektiv lite om detta scenario. Det är ett grupparbete där en elev behöver särskilt stöd i undervisningen. Genom att ge eleven dator istället för boken så har läraren anpassat undervisningen och gruppen kan fungera ändå utan konflikter.

Genom att låta eleverna turas om att skriva och samarbeta för att få en bra text i slutändan så kommer även det sociala perspektivet in. Eleverna får tillsammans komma på en lösning och lära sig samarbeta för att få ett bra resultat. Där alla för lära sig utifrån deras egna förutsättningar och bidra på det bästa sättet de kan. (Philips & Soltis, 2014)

Referenser:
U Lundgren, R Säljö, L Asp-Onsjö, Lärande Skola Bildning, 2014, Natur & Kultur, Stockholm.
D C Philips, J Soltis, Perspektiv på lärande, 2014, Studentlitteratu

tisdag 3 januari 2017

Seriestripp - Lära och hjälpa varandra, så att vi kan dra nytta av vår kunskap i vardagen


Det sociokulturella och pragmatiska perspektivet känns oerhört viktigt för elevers inlärning- och utvecklingsprocess. Att de får en förståelse för den kunskap de lär sig och hur de kan dra nytta av den i vardagen. Att de lär i samspel med varandra och tar hjälp av andra som lärt sig knäcka koden.

Estetiska lärprocesser skapar fler förutsättningar för eleverna att kunna ta till sig kunskap i skolan. Att vi på olika sätt kan fånga kreativiteten hos eleverna så att de kan lära genom estetiska formuttryck. Något som är oerhört viktigt i dagens IT-samhälle, där det finns oändliga möjligheter som vi i vår lärarroll kan dra nytta av. Inte minst när det gäller barn med särskilda behov. Det finns många alternativa metoder att ta till sig kunskap på förutom just penna, papper och böcker. Lära genom konstens metoder. Seriestrippen är ett exempel på det. Ett oerhört roligt redskap som jag kommer nyttja i framtiden.

Hur tolkar ni begreppet estetiska lärprocesser? Hur tror ni att  ni kan använda er av begreppet i skolan?

Referenser:

Säljö Roger. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare (s. 251–355). Stockholm: Natur & kultur.
Telebilds föreläsning, Att skapa en seriestripp med Dan Åkerlund  2016-12-06 
Telebilds föreläsning, Estetiska lärprocesser och den digitala skolan med Dan Åkerlund och Helena Mörk 2016-12-13.




Det kompensatoriska uppdraget

Enligt youtubefilmen vi såg via it`s learning fick vi en frågeställning att fundera på över jul, vari ligger det kompensatoriska uppdraget som skolan, reglerat i skollagen har, samtidigt som skollagen också reglerar att utbildningen ska vara lika för alla.
Klippet konstaterar att vi inte har samma förutsättningar ifråga om uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund, och utifrån det ofta även kulturell bakgrund. Ska samhället reglera var familjer bosätter sig och hur föräldrar uppfostrar sina barn, frågades det i klippet, som en fråga om det kan vara svaret på det kompensatoriska uppdraget skolan har.
Betyder det kompensatoriska uppdraget att alla elever ska lämna sin utbildning med samma kunskaper?
Betyder det att alla elever ska nå målet godkänd?
Från mitt perspektiv är svaret nej på ovanstående frågor.
Samhället reglerar till viss del genom bostadsmarknaden och sociala försäkringar hur och var familjer lever och bor, samhällets normer och värderingar påverkar på ett sociokulturellt plan alla familjer, men ett totalt jämlikt samhälle har vi inte, och är kanske inte ens önskvärt. Därmed kommer barn till skolan med olika förutsättningar.
Ska alla få eller uppnå samma kunskap efter avslutad utbildning? Elever med olika förkunskaper och även med olika intressen kommer ta till sig utbildning och läromål på olika vis, och därmed även ha olika kunskap när ämnet är slut. Till viss del styrs detta även av läraren, hur den skapar motivation för eleverna, om hen visar eleverna ett situerat lärande som kanske engagerar mer, och om hen får eleverna att interagera och lära sig pragmatiskt genom och av varandra.
Betyder det att alla elever ska nå målet godkänd?
Nej.
Däremot anser jag det kompensatoriska uppdraget skolan har är att skapa Möjligheter för alla elever att Kunna uppnå lägsta nivån godkänd. Elever med dyslexi, sociala svårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar ska kompenseras för detta så långt det är möjligt, för att de ska ha möjlighet att klara målen i ämnet. Skolan ska kunna ge eleverna baskunskaper för godkänd-nivån i ämnen oberoende av elevernas förkunskaper. Lärare ska kunna se individuellt om elever lär sig bättre visuellt än genom berättande, om elever lär sig bättre ensam än i grupp och vice versa.
En svårighet i det kommpensatoriska uppdraget om jag ser det, är att i godkänd nivån i många ämnen ligger uppgifter som att söka fakta, källkritiskt granska och på enkel nivå argumentera för olika saker. Söka, jämföra, granska och argumentera är ofta saker som kan vara mer svåra att klara av om man exempelvis har en kognitivt funktionsnedsättning. Skolan kan dock inte ha olika betygskriterier för olika elever. Just detta mål i kriterierna är något som växt fram mer då skolans uppdrag även är att skapa egna sjävständigt tänkande individer, dvs individer som söker och bearbetar kunskap själv. Bra, men som sagt, detta kan vara just kärnpunkten i var svårigheter för vissa elever finns.
Vad anser Du är skolans kompensatoriska uppdrag?

fredag 23 december 2016

Jul på skolan

I dagarna har många skolor haft julavslutning. Alla skolor gör på sitt sätt och har sina rutiner. Det ska julpysslas i de flesta skolor och fixas och hållas på. Det är en tradition sedan länge då även jag för evigheter sedan hade julpysseldag och långdans på skolgården efter jultallrik med efterlängtade efterrätten med skumtomte och ischoklad och clementin efter lunchen.
Men varför har vi detta? För att det är mysigt?

Min dotter med diverse funktionsnedsättningar får besked om julpysseldag fick vi en notis i veckobeskedet. Men är det något som skolan ska ha? En dag utan rutin och oklara uppgifter? Då vi skulle på läkarbesök så hämtade jag lite tidigare denna dag och såg schemat. En liten lapp längst fram för läraren att läsa. Inget för eleverna utan det stod på tavlan vad man gjorde där. T.ex. tidningspyssel, ett annat var baka pepparkakor och en station var att göra en Rudolf (Grankotte och pinnar från skolgården) sista var att se en film. Det var inte uppstyrt alls utifrån olika elevers behov.  Jag såg en elev som var orolig och inte förstod vad han skulle göra, och jag märkte att de andra eleverna blev störda då han sprang runt.

Min dotter som har lite samma problematik samt hörselnedsättning, höll på att baka pepparkakor när jag kom och med musik och stimmiga barn gjorde att hon med lite svårt att kontrollera kroppen tittade på andra elever och när hon såg mig knöla hon ihop degen och gav upp. Kände sig lättad när jag kom och hon slapp prestera. Att vi fick använda teckenspråk för att kommunicera tyckte hon var skönt för då blev det mer diskret var vi skulle.

Dessa två situationer fick mig att fundera om det verkligen är bra med sådana dagar? Är det inkluderande för alla? Får alla samma möjlighet att prestera utifrån deras förutsättningar?
För barn med hörselnedsättning är detta katastrof. Mycket ljud från bakgrund och glada barn gör att de är så trötta efter bara en kort stund. Har man sen fler diagnoser som är utmattande så är det skoj att ha dessa dagar då?

Är det exkluderande eller inkluderande? Jag anser att det är väldigt exkluderande och dessa elever blir utpekade då de inte förstår alla dolda regler och är det verkligen en exkluderande skola vi vill ha? Ska det finnas möjlighet att göra det frivilligt? Att de elever som inte klarar av dessa relativt ostyrda dagar där eleverna inte vet vad som förväntas göra får andra uppgifter? Vanligt skolarbete i enskild grupp? Möjlighet att gå undan och läsa en bok eller vad som helst som de önskar? Sitta vid dator eller platta att arbeta med vanligt skolarbete? Eller är det "utpekande" mot dessa elever att de inte klarar av det?

Jag anser det är mer exkluderande än inkluderande att låta alla vara med hela tiden och som i dessa exempel utan anpassningar. Jag skulle nog i min framtida roll iaf ha en backup plan där jag har planerat in uppgifter, och även de elever som normalt har anpassningar att de och deras föräldrar fått mer information, det är så lätt att skicka ett mail idag. Jag som förälder till ett barn med diagnoser vill gärna ha den kontakten med barnets lärare och hoppas jag kommer få möjlighet att vara den läraren som har en dialog med föräldrar/vårdnadshavare om temadagar och andra dagar som faller utanför schemat hur man ska göra det bästa för barnet.

Hur tänker ni? Vad har ni för erfarenheter om inkludering/exkludering på temadagar?


onsdag 21 december 2016

Delaktighet & tematiskt arbetssätt


Vår tanke med denna uppgift är att eleverna tillsammans i grupper ska göra köttbullar. Vi kommer beröra matematik, religion, geografi, svenska, bild och hem- och konsumentkunskap.


Svenska
  • Skriva enkla texter samt leta information med digitala verktyg.           
  • Koppla ihop bild och text.
  • Träna sig på muntlig kommunikation, ställa frågor och söka svar på dessa.

Matematik                                   
  • Följa instruktioner som man har nytta utav i vardagen.

Religion och Geografi
  • Beröra olika religioners olikheter och likheter.

Bild
  • Framställa berättande bilder.
  • Fotografering och överföring av bilder

Hem- och konsumentkunskap
  • Följa recept och instruktioner hur de kan läsas och följas samt följa vardagliga ord. och begrepp inom matlagning och bakning.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Målet med vår dag är att eleverna ska lära sig samarbeta (teamkänsla - learning by doing).



måndag 19 december 2016

Den lärande gropen - Serie

 
Jag  har i denna seriestripp försökt att visa Nottinghams (s 129-130) tanke men den lärande gropen. Jag tolkar det som att det först handlar om ett begrepp. Efter det sker en konflikt och sedan byggs en förståelse upp. De elever som "först" bygger upp en förståelse av begreppet hjälper sedan de andra att förstå. Sedan är reflektionen en viktig del för att förstå sin egen inlärningsprocess. (2015)

Jag har även i seriestrippen försökt att förmedla det sociala perspektivet på lärande. Lärande sker då i sociala sammanhang, genom att människor integrerar med varandra. (Phillips & Soltis, 2014)

Ser ni något mer perspektiv i seriestrippen? Min tanke är att när "Robin" ramlar ner i gropen sker ett "learning by doing- lärande" Hur ser ni på det?

// Mimmi


Referenser:

Nottingham, J. (2015). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning,               reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.


  • Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.