Jul på skolan

I dagarna har många skolor haft julavslutning. Alla skolor gör på sitt sätt och har sina rutiner. Det ska julpysslas i de flesta skolor och fixas och hållas på. Det är en tradition sedan länge då även jag för evigheter sedan hade julpysseldag och långdans på skolgården efter jultallrik med efterlängtade efterrätten med skumtomte och ischoklad och clementin efter lunchen.
Men varför har vi detta? För att det är mysigt?

Min dotter med diverse funktionsnedsättningar får besked om julpysseldag fick vi en notis i veckobeskedet. Men är det något som skolan ska ha? En dag utan rutin och oklara uppgifter? Då vi skulle på läkarbesök så hämtade jag lite tidigare denna dag och såg schemat. En liten lapp längst fram för läraren att läsa. Inget för eleverna utan det stod på tavlan vad man gjorde där. T.ex. tidningspyssel, ett annat var baka pepparkakor och en station var att göra en Rudolf (Grankotte och pinnar från skolgården) sista var att se en film. Det var inte uppstyrt alls utifrån olika elevers behov.  Jag såg en elev som var orolig och inte förstod vad han skulle göra, och jag märkte att de andra eleverna blev störda då han sprang runt.

Min dotter som har lite samma problematik samt hörselnedsättning, höll på att baka pepparkakor när jag kom och med musik och stimmiga barn gjorde att hon med lite svårt att kontrollera kroppen tittade på andra elever och när hon såg mig knöla hon ihop degen och gav upp. Kände sig lättad när jag kom och hon slapp prestera. Att vi fick använda teckenspråk för att kommunicera tyckte hon var skönt för då blev det mer diskret var vi skulle.

Dessa två situationer fick mig att fundera om det verkligen är bra med sådana dagar? Är det inkluderande för alla? Får alla samma möjlighet att prestera utifrån deras förutsättningar?
För barn med hörselnedsättning är detta katastrof. Mycket ljud från bakgrund och glada barn gör att de är så trötta efter bara en kort stund. Har man sen fler diagnoser som är utmattande så är det skoj att ha dessa dagar då?

Är det exkluderande eller inkluderande? Jag anser att det är väldigt exkluderande och dessa elever blir utpekade då de inte förstår alla dolda regler och är det verkligen en exkluderande skola vi vill ha? Ska det finnas möjlighet att göra det frivilligt? Att de elever som inte klarar av dessa relativt ostyrda dagar där eleverna inte vet vad som förväntas göra får andra uppgifter? Vanligt skolarbete i enskild grupp? Möjlighet att gå undan och läsa en bok eller vad som helst som de önskar? Sitta vid dator eller platta att arbeta med vanligt skolarbete? Eller är det "utpekande" mot dessa elever att de inte klarar av det?

Jag anser det är mer exkluderande än inkluderande att låta alla vara med hela tiden och som i dessa exempel utan anpassningar. Jag skulle nog i min framtida roll iaf ha en backup plan där jag har planerat in uppgifter, och även de elever som normalt har anpassningar att de och deras föräldrar fått mer information, det är så lätt att skicka ett mail idag. Jag som förälder till ett barn med diagnoser vill gärna ha den kontakten med barnets lärare och hoppas jag kommer få möjlighet att vara den läraren som har en dialog med föräldrar/vårdnadshavare om temadagar och andra dagar som faller utanför schemat hur man ska göra det bästa för barnet.

Hur tänker ni? Vad har ni för erfarenheter om inkludering/exkludering på temadagar?

Delaktighet & tematiskt arbetssätt

Vår tanke med denna uppgift är att eleverna tillsammans i grupper ska göra köttbullar. Vi kommer beröra matematik, religion, geografi, svenska, bild och hem- och konsumentkunskap.

Svenska

• Skriva enkla texter samt leta information med digitala verktyg.           
• Koppla ihop bild och text.
• Träna sig på muntlig kommunikation, ställa frågor och söka svar på dessa.

Matematik                                   

• Följa instruktioner som man har nytta utav i vardagen.

Religion och Geografi

• Beröra olika religioners olikheter och likheter.

Bild

• Framställa berättande bilder.
• Fotografering och överföring av bilder

Hem- och konsumentkunskap

• Följa recept och instruktioner hur de kan läsas och följas samt följa vardagliga ord. och begrepp inom matlagning och bakning.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Målet med vår dag är att eleverna ska lära sig samarbeta (teamkänsla - learning by doing).

Den lärande gropen - Serie

 

Jag  har i denna seriestripp försökt att visa Nottinghams (s 129-130) tanke men den lärande gropen. Jag tolkar det som att det först handlar om ett begrepp. Efter det sker en konflikt och sedan byggs en förståelse upp. De elever som "först" bygger upp en förståelse av begreppet hjälper sedan de andra att förstå. Sedan är reflektionen en viktig del för att förstå sin egen inlärningsprocess. (2015)

Jag har även i seriestrippen försökt att förmedla det sociala perspektivet på lärande. Lärande sker då i sociala sammanhang, genom att människor integrerar med varandra. (Phillips & Soltis, 2014)

Ser ni något mer perspektiv i seriestrippen? Min tanke är att när "Robin" ramlar ner i gropen sker ett "learning by doing- lärande" Hur ser ni på det?

// Mimmi


Referenser:

Nottingham, J. (2015). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning,               reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

• Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

UpgradeActivat

Hide

Hide

Piaget och Vygotskij vid matbordet

by princesofwoolfs

px8arcjn

• MADE AT PIXTON.COM

UR-klipp om lågaffektivt bemötande

http://urplay.se/program/198406-ur-samtiden-lyfta-upp-eller-trycka-ner-lagaffektiv-teori-och-metod-del-1

Bo Hejsklov, lågaffektiv teori och metod.

Bananer i pyjamas. En seriestrip om komiken i stimulus-respons behaviorismen.

9fdg39fj

• MADE AT PIXTON.COM

• MADE AT PIXTON.COM

Kan vi lära oss och andra genom bilder?

  Genom hela livet tittar vi på hur andra gör och tar lärdom av detta. Vi kallar det att observera.

Men om vi bara observerar, tittar på, skapar vi oss då en bild av vad som sker? En bild som vi bär med oss och kan plocka fram i tankarna. En bild som vi tagit lärdom av. Är en upplevd bild samma som en visuell bild som finns framför oss nu? Och kan våra tankar kring den bilden lära oss och andra något?

  

Bilder öppnar ett nytt perspektiv på att se på saker, i bild finns inga regler. Eller?

En bild kan lika väl som en text väcka känslor och frågor. Den kan lära oss något nytt, den kan vara jobbig att se på, den kan vara tråkig att se på, på samma sätt som en bok kan vara tråkig att läsa. 

 Nottingham skriver om att läraren kan skapa en kognitiv konflikt genom diskussion. På samma sätt menar jag att man kan skapa det genom bilder. För det vi bär med oss, våra erfarenheter och vårt kognitiva schema kan rubbas på samma sätt med hjälp av en bild. För om vi delar våra tankar om bilder, vad vi ser i dem, hur de får oss att känna och vilka frågor som väcks. Kan vi då se på våra egna tankar genom ett nytt perspektiv och ta lärdom av det?

Kan vi som lärare utgå ifrån bilder med tanken om att nå lärandemålen? Kan vi genom bilder få reda på vad barnen redan vet och vad de vill veta? 

Jag skulle önska att ni reflekterar över bilderna nedan, vilka skolämnen ser ni? Vad kan vi lära ut genom bilden? Väcks några känslor? Lär du dig något nytt genom bilden? Väcker bilden några frågor?

Tack för ordet // Mimmi

Samtliga bilder i detta inlägg ägs av Mimmi Storm.

Referenser: 

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion,           självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur

Skolans mål att fostra elever till att bli självständiga, demokratiska medborgare kan vara en utmaning för dagens lärare. Lättare kanske vore att fostra lydiga elever som inte tänkte allt för mycket själva och inte ifrågasatt rådande samhällsordningar. Men då finns också faran som på andra värdskriget att man inte alls ifrågasätter en stark ledare som gör illa så många fler. Nottinghams tips är intressanta och lärorika. Fostrar hans tankar om lärande demokratiska medborgare som vågar ifrågasätta och ta eget ansvar. Kan jag fostra goda samhällsmedborgare med hjälp av Nottinghams tips och tankar? Visst är det lättare att lära sig något som känns spännande och lustfyllt än något som är tråkigt? Om inte vi hade den histroria vi har i Europa skulle då hans tankar om lärande ändå vara viktiga tips för oss lärare? Hur skulle hans tankar tas emot i början av 1900talet innan världskrigen? Skulle han vara kontroversiell. Varför ser vår skola ut som den gör idag? Friskolornas roll där föräldrar som vill att barnen ska få en bättre kvalite på undervisningen ofta sätter sina barn. Vad händer då med den kommunala skolan? Hamnar barn som behöver extra stöd i kommunala skolor. Gallras ur. När friskolorna tänker på vinster och väljer dom" lätta" barnen som inte behöver extra stöd i första hand. Har pendeln svängt igen och vi är tillbaka i en skola som trots alla föresatser ger barnen väldigt olika chanser till en bra framtid? Eller är skolan 2016 en likvärdig skola för alla?

Hur väcker man intresset hos eleverna?

Något som jag funderar ganska mycket på är vilken ledarstil jag kommer använda mig av i mitt kommande yrke som lärare. Hur ska jag fånga elevernas intresse och väcka deras kreativitet?

Vilken lärandemetod ska jag använda mig av? Åt vilket perspektiv kommer min undervisning luta åt och lutar det bara åt ett perspektiv? Hur får jag in värdegrundsarbetet och fostran till demokrati?
Frågorna är många.
Men med hjälp av vissa blogginlägg, arbeten, litteratur, föreläsningar och mina egna reflektioner från skolan nu som förr, så har bilden sakta börjat klarna. 

I Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet, får man från början många handfasta tips och förtydliganden som inspirerar oerhört mycket. Ta bara alla ordspråk som står som inledning till de olika kapitlen. Eller hans FFK-modell som han använder vid planering, repetition och återkoppling. Vilken innebär att han får med många stora och viktiga bitar för att få eleverna just intresserade och engagerade inför lärandet. 

En annan metod som verkar intressant är "Active learning", Aktivt lärande. Den skapades på 60-talet av David Kolb, m.fl. som bygger på en undervisningsmetod där elever och lärare skapar en gemensam upplevelse som används som utgångspunkt i undervisningen. Den har på senare år blivit en populär metod för att göra komplicerade ämnesområden mer lättbegripliga, öka elevernas motivation samt skapa samband mellan teori och praktik. 
I metoden utvecklas ofta samarbete, kommunikation,empati, problemlösning samt analys och reflektion. Några exempel på aktiviteter är: klassdiskussioner, tänka-i-par, grupparbeten, elevdebatt, en-minuters-papper och tävlingar. 

Men fungerar dessa lärandemetoder verkligen för alla elever och åldrar? Vilken ledarstil tror du passar dig bäst och varför?

/ Jeannette

Nottingham, James. Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur, 2013.

http://www.laraktiv.se/index.php?option=com_content&view=article&id=707:aktivt&catid=120&Itemid=1139