Teoretiska perspektiv genom Tarzan

När jag började läsa om de teoretiska perspektiven och hur de påverkar och vårt lärande drogs mina tankar till filmen Tarzan. I hans liv blir han påverkad av många av de perspektiv som finns om vårt lärande. 

Genom att hans "mamma" gorillan tar hand om honom uppfyller hon de flesta stegen som finns inom de humanistiska perspektivets behovstrappa. Hon ger honom mat och skapar trygghet. Genom detta får han kärlek och gemenskap och får vänner. Han kämpar som i det humanistiska perspektivet efter att uppnå sitt bästa jag och genom att han dödar leoparden får han uppskattning av alfahanen och kan med hjälp av detta nå högsta steget i behovstrappan, självförverkling - Nå sitt bästa jag.

Då Tarzan uppfostras av gorillor är det genom deras syn som Tarzan lär sig vad som är rätt och fel. De ger honom negativ feedback om han gör fel, vilket gör att han inte gör om det och tvärtom för positivt beteende. Hans medfödda mänskliga beteenden har ingen vikt här utan han lär sig uppföra sig som en gorilla. - Behaviorism

Tarzan bli påverkad av den grupp och den kultur han växer upp i vilket förklaras i det sociokulturella perspektivet. Genom att imitera, internalisera och samarbeta lär han sig att vara som övriga gruppen.  Men han är även en individ som påverkar gruppen. Att vara en del av en grupp behöver inte alltid betyda att man är som de andra i gruppen.

Och det är här det biologiska perspektivet kommer in i Tarzans liv. Att vi är som slavar under vår biologi. Även fast Tarzan uppfostras och lever tillsammans med gorillor är det ändå något inom honom som säger att han är annorlunda. 

Så när Tarzan träffar Jane och upptäcker att de ser lika ut ställer det till sig i hans kognitiva schema. Han upplever något nytt som blir ett nytt intryck som leder till en ny känsla och tanke. Han påbörjar här ett aktivt tänkande för att påverka sitt kognitiva schema. 

I samspelet med Jane skapas ett nytt språk. Hon lär honom nya tecken. Som Vygotskji sade så sker här ett samspel med Jane som ger Tarzan möjlighet till en högre mental process. Med hjälp av henne kan han sätta ord på sina tankar och de löser tillsammans problem. På samma sätt som Tarzan lärde sig av gorillorna lär han sig nu av Jane genom att imitera, internalisera och samarbeta. Hans egocentriska tal börjar växa fram.

Det jag återspeglar här genom filmen Tarzan är något jag själv har upplevt. Att man lärt sig något i en grupp och trott att jag nått mitt "bästa jag" just då Sedan har saker hänt som gör att mitt kognitiva schema skakats om, vilket göra att man hamnar i obalans i "bästa jaget"  

Är detta något som pågår genom hela livet? Hittar man någonsin sitt bästa jag? Eller är det bra att det kognitiva schemat ibland får sig en tankeställare?

Referenser:

• Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur

Npf podd om hemmasittare

http://urskola.se/Produkter/198034-NPF-podden-Bara-sitta-och-spela-dataspel

Ett exempel på anpassad skolgång.
Tjej som inte klarar av idrotten och har svårt med svenskan. Åker till sin häst med sina assistenter och får göra ett arbete om det på svenskan! Underbart tycker jag.
Jag är för inkludering men o vissa fall är det inte det bästa för eleven, och här får eleven möjlighet till att klara läromålen på ett sätt som fungerar för henne, hatten av för kreativt tänkande tycker jag!
Vad anser ni om sådan anpassad studiegång?

Hantera information

Hur vi hanterar information är en grundläggande egenskap i vårt samhälle. Vi måste behärska skriftspråket och förhålla oss till all information. Det är också viktigt att sålla ut viktig information i det ständiga flödet på sociala medier, vilka tar allt mer plats i våra liv. Stenåldersmänniskan hade kanske det tufft med det mest basala i sitt liv som att skaffa mat och hålla sig varm. Inom kognitivismen beskriver man människan som en informationshämtande varelse. Som hämtar in och kodar information i våra sinnen. Från vår hjärna kan vi sen hämta ut information.
Många barn som har svårt att koncentrera sig i skolan får ännu svårare när det blir mycket information som måste sållas ut. När rutiner inte är som vanligt, eller när val måste göras. Vi som lärare har ett intressant och viktigt arbete med att skapa en miljö där våra elever är trygga och får möjlighet att lära sig. Då är det många saker runtomkring som spelar in. Jag tror att det i framtidens skola blir viktigt att prata om och undervisa om hur vi använder oss av sociala media. ur ska vi skapa en bra lärande miljö för eleverna?
Referenser Lundgren, Säljö (2012) Lärande skola bildning Stockholm: Natur och kultur

Piaget och Vygotskij besöker dagens skola

Inkluderande skola eller ej?

Att utveckla en inkluderande skola där elever är olika, lär sig olika, har olika mål och med olika förutsättningar, kräver inte bara vilja, utan stort engagemang. Ett stort samarbete mellan lärarkolleger, rektor, specialpedagog, elevhälsa och inte att förglömma vårdnadshavare. I boken Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan, kan man läsa om hur Kerstin Göransson följer Solskolans arbete med att utveckla en inkluderande verksamhet. Där kontinuerliga didaktiska samtal är en form av förebyggande arbete. Att det här med hjälp av didaktiska samtal handlar om att förändra undervisningen, så att den ger alla elever möjlighet att lära utifrån sina olika förutsättningar.

Andelen barn med stöd och särskilda behov ökar. I en film från Skolverket som heter Specialpedagogik i förändring berättar Bengt Persson att svenska skolor valt två olika vägar att lösa problemet på. Det ena är att man ökat antalet särskilda undervisningsgrupper och nivågruppera. Den andra vägen är att man arbetar mer inkluderande. Föra in de särskilda grupperna in i de vanliga klasserna.

Oavsett vilken väg man valt att lösa problemet på finns det väldigt lite forskning på vad som är bästa alternativet. I slutändan handlar mycket om engagemang och resurser.
Ska vi jobba inkluderande eller ej? Finns det fördelar med att exkludera vissa elever från vanlig undervisning?

Titta gärna på filmen nedan om inkludering. Den föreställer en skola på söder som säger sig vara mycket nöjda över sitt arbete med inkludering.

://youtu.be/BmsUMaBJZMw

/ Jeannette Kovacs

Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur


http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/strukturella-faktorer/specialpedagogik-i-forandring-1.208469

https://www.youtube.com/watch?v=BmsUMaBJZMw

Krav och konsekvenser

                    Krav och konsekvenser

Första gången Morgan i Kriget är slut fick krav på sig från vuxenvärlden var när han kom till familjen Alling. Han fick ta konsekvensen av sitt handlande (att han slängde ut hockeyspelet och ingen annan plockade in det åt honom) själv, vilket också i förlängningen gav honom honom möjligheten att vara behövd. Hans handlande behövdes för att de skulle kunna spela nästa gång. På olika sätt blev han i familjen Alling inbjuden i en gemenskap som gav mer än tak över huvudet och mat. En gemenskap kräver deltagande. Deltagande och gemenskap ligger en nivå högre på Maslows behovstrappa kring vad vi människor behöver för att må bra. Vi behöver bli sedda och vi har behov av att vara behövda.

I det kategoriska perspektivet i specialpedagogiken fokuseras det på elevens problem och svårigheter, dessa som ska kompenseras för. Exempelvis i kapitlet Livet i en särskild undervisningsgrupp av Eva Hjörne så visas en skolsituation där elever med särskild problematik tagits ur övriga klasser och bildat en enhet utifrån ett visst diagnoskriterium och undervisats utifrån denna diagnos, oavsett om de i alla avseenden hade dessa svårigheter eller tvärtom hade starkare färdigheter inom vissa ämnen. De har kategoriserats utifrån denna mall, på samma vis som Morgan kategoriserades i sin skolmiljö som den bråkiga ungen, och exkluderades därigenom från gemenskapen, gemenskapen som enligt Maslow är viktig på behovstrappan. Antagligen kan en ny gemenskap sedemera finnas exempelvis i den nya klassen, eller bland andra bråkiga barn, men för att leva upp till den gemenskapen krävs att man fortsätter följa den mall man blivit placerad i.

Alla barn söker uppmärksamhet och bekräftelse, det är en del av vår utveckling.
När ett barn får huvuddelen av sin uppmärksamhet pga felaktigt beteende blir detta en ond cirkel som blir svår att bryta. (http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2011/01/13/utagerande-barn-fungerar-askledare) Vi kan ha svårt att se varför ett barn bråkar, vi kan själva som vuxna bli triggade av bråken och dessutom kan bråken störa övriga elever i ett klassrum.
Det Allings pappa i boken gjorde när Morgan var frustrerad och utagerande var framförallt att förhålla sig lugn, vänta ut och därefter finnas där. Bo Hejlskov är en leg. pskolog som skrivit mycket om LågAffektivt Bemötande, vilket till viss del innefattar just vad Allings pappa gjorde i dessa situationer, och är ett aktuellt sätt idag inom all typ av verksamhet med barn men särskilt inom de områden som berör specialpedagogiken. Den återkopplar till Maslows behovstrappa. Alla barn oavsett känslor, styrkor och svårigheter har behov av delaktighet och gemenskap. All barn har rätt till en skola där hänsyn tas till elevers olika behov och där barnets bästa sätts i fokus. (FNs barnkonvention 1989, skollagen 1kap. 4§)

Så enkelt och så självklart och samtidigt så svårt och komplext.
Vad gör man när ett barn lever rövare lektion efter lektion och stör de andra elerna, kanske förstår skolmaterial och hotar läraren?
Vad gör man med eleven som sitter tyst under skoldagen och kämpar för att hänga med men sedan enligt föräldrarna brister i affekt hemma pga en stressad skolmiljö?


Referenser:
 Eva Hjörne (Livet i en särskild undervisningsklass)  Anna-Lena Eriksson Gustavsson Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan Författarna och studentlitteratur 2011 Lund
Hwang och Nilsson Utvecklingspsykologi Natur och Kultur 2011 Stockholm
Lisa Asp-Onsjö Specialpedagogik i en skola för alla Lundgren, Säljö Lärande Skola Bildning Natur och Kultur 2012 Stockholm



Elektroniskt:
http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2011/01/13/utagerande-barn-fungerar-askledare  hämtad 15/11
http://www.hejlskov.se/lowarousal.html  hämtad 15/11http://psykologi.ifokus.se/articles/4d715076b9cb46223306281f-mazlows-behovstrappa  hämtad 15/11